En dag i vuxen livet.

Tårar föll ner för kinden. Jag som sa att jag inte skulle gråta. Jag som sa att jag inte skulle bli ledsen. Men ett tal från hjärtat av en klasskompis fick mitt skal av antikänslor att spricka.
En kö ledd av våran klass stod vi med spänning, förväntan och nerositet. Höra sin låt spelas och alla rusar upp på den så stadiga scenen.
Försöker få syn på familj och släkt. Men med ingen lycka. Blandas med folk av människor som jag inte känner.
Tills jag ser ett huvud sticka upp ur folkmassan. Med ett blankat av mig, at age "åtta tänder".
En lyckad dag med skratt, gråt, nerositet, spänning och många kramar.

KOWABANGA



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0